21 april

Just det! Nu har vi fått kallelse till ortopeden igen. Den 21 april ska vi dit. Först röntgen som vanligt och sen besök hos Staffan som är specialist just på krånglande barnhöfter och skenor. Vi hoppas järnet på att Tuvas höft ser fin ut redan då så att vi inte behöver oroa oss för en operation när hon är tre. Sist vi var på sjukhuset sa läkaren att oavsett hur det ser ut vid nästa besök så ska Tuva slippa skenan från och med då; hon måste få börja röra sig, sa han och vi håller med! Det återstår dock att se om han menade att hon ska slippa skenan dygnet runt eller bara dagtid. Vi hoppas på det förstnämnda för den senaste veckan har Tuva sovit väldigt dåligt. Hon har varit vaken mellan 1 och 3 timmar per natt och det är ju inte kul, varken för henne eller för oss. Vi funderar på om det är skenan som gör att hon vaknar. Med skenan kan hon ju bara ligga på rygg och sova och kanske är det så att hon vill kunna vända sig lite på natten och nu när hon inte kan det vaknar hon istället. Kanske är det så, eller så beror vaknandet på nåt annat. Kanske är det en fas hon går igenom. Eller tänderna. Eller nåt annat. Det är svårt att veta när man inte kan fråga.

Idag har vi en lugn slappardag. Jag har ont i huvudet och Jakob ska träffa Erik Törner. Ikväll kommer Elin hit på lite pyssel-/tv-/läskväll. Skön dag, med andra ord. Förutom huvudvärken då förstås!

Syskonbilder

Här kommer lite bilder från förra helgens syskonbesök. Tyvärr tog jag inget bra kort på varken Lisa eller Kärran, men de var också här!

Sänghäng med alla (dock inte Elling, som helst håller sig på sin kant)

Tuva och storasyster Emilia läser Tuvas älsklingsbok, "Äntligen godnatt"

Tuvas kalas i bilder

Tuva 1 år!

Nu har vi besök av Anna och Millan! Så mysigt så. De kom med tåget vid halv fem idag och ska vara hos oss tills på söndag. Då ska vi ha 1-årskalas för lilltuvan (som inte är så liten längre) och vi väntar besök från både släkt och vänner. Det ska verkligen bli mysigt; det är inte var dag man ordnar 1-årskalas!

Sen sist har vi varit på återbesök hos ortopeden. Det var ingen munter tillställning precis. Jag gick dit själv med Tuva och väntade mig egentligen inget annat än att röntgenbilderna skulle visa att höften var så pass bra att skenan bara skulle behövas nattetid framöver. Men så blev det inte. Där satt jag med Tuva i knät och fick höra om vinklar och förbeningar och en eventuell operation. Dunk. Luften gick helt ur mig och jag var nära att börja gråta där hos doktorn. Men det passar sig ju inte riktigt så jag höll tårarna inne tills jag träffade Jakob en stund senare. Men redan dagen efter kändes det helt ok att ha skenan ytterligare två månader, bara Tuva slipper operation.

Här kommer lite bilder:

Födelsedagsmorgon

och födelsedagstårta hemma hos Henrik och Carina

Tuvas nya min som visar hennes nya tänder